2014-02-11
10:05:24
"Jag vet allt"
--Förlåt att det inte blir ngn bild till denna men jag hittade ingen bra... Enjoy--
DEL 1
Det var en mörk och kall oktobermorgon när polischef Sven Ohlsson skulle köra till jobbet. Han sa hejdå till sin fru och sin 3-åriga dotter och for iväg. Ingen visste att han aldrig skulle komma tillbaka. Man antog att han bara hade behövt ta en liten paus från all stress och hade åkt iväg på en liten semester. Dagar gick, och ingen hade fortfarande hört från Sven någonstans. Efter fyra veckor ringde ett oroligt par in om ett lik vid vägkanten 15 mil bort. Poliser åkte dit direkt och liket kunde bekräftas som Sven Ohlsson. Det fanns många ledtrådar och ännu fler bevis. Det såg ut som han hade blivit misslyckat strypt och i stället skjuten två gånger i huvudet från olika riktningar. Mördaren hade också huggit av fingrarna på offret och lagt dem i en glasburk bredvid. Men det fanns bara nio fingrar i burken. Man tog kontakt med stadens kända Detektiv Mr. Robinson och han tog en närmare titt. Det fanns fingeravtryck på glasburken och man kunde tydligt se vem de tillhörde. Det syntes på sättet Sven hade blivit dödad också. Det var Rudolf Ro, också känd som ”the long way killer” som man har jagat i nästan 25 år. Han slår till när man som minst anar det. Alla visste vem det var och var han höll hus. Det fanns ingen chans att få tag i honom. Det var rent självmord. Helt omöjligt att komma tillbaka levande. Ingen vågade ens försöka. Han kunde ge sig på vem som helst. Till och med ett litet oskyldigt barn.
Utredningen var lång och svår. Det gick veckor, månader, år men man hade inte tagit mördaren än. Svens bästa vän Tobias hade blivit stationens nya chef.
När man hade försökt allt för att få tag på Rudolf, hände något som ingen kunde någonsin tro. Den misstänkte seriemördaren gick till polisstationen själv. Ingen visste varför. Och ingen skulle få veta heller. Alla i hela staden blev helt förstummade när de fick höra om det.
När man hade förhört den misstänkte för det senaste mordet så dödsdömdes han för alla mord han hade begått under de senaste 30 åren. Alla var lättade att man äntligen hade fått tag på mördaren av tusentals offer.
Samma dag kom ett samtal in om en försvunnen man i 30-årsåldern. När man hade fått mer information om den försvunna mannen fick man också reda på att den försvunna mannen var en polis från en annan station 20 mil bort. Polisen var en polischef och hette Norman Gren. Några dagar efter hittades Norman död i samma dike som man hittade Sven. Samma metod som mördade Sven Ohlsson hade nu också mördat Norman Gren.
DEL 2
”Det är synd att du sitter inne för två mord jag är skyldig för. Även om du förtjänade det. Du har ju trots allt varit jagad i över 30 år. Jag är smartare än du tror. Jag vet allt. Alla metoder du använde, alla sorters vapen du mördade med, hur många sekunder du höll grepp om offrets hals innan du sköt skallen av dem. Håll dina vänner nära, och dina fiender närmare.”
Rudolf satt och läste i sin unkna gamla cell. Väntade på att dö. När han kom in till stationen kontaktade man genast FBI och man utrymde hela byggnaden. Det är sjukt hur man kan mörda så många på så lång tid och fortfarande komma undan.
En matbricka sköts in i cellen. ”Smaklig måltid. Hehe.” Ett ont skratt. Som att någon hade hällt i gift i maten.
Tillbaks på stationen så jobbade man fortfarande med morden. Det var något som inte stämde. Man visste inte vad. Bara att något var fel. Man sökte genom Mördarens gömställe och man hittade allt man någonsin hade letat efter. Bevis, Vapen, Planer och mycket mer. När man hade kollat klart såg man att det var något som saknades. Ett mycket viktigt bevis. Ett av Svens fingrar var borta. Alla var avhuggna men det fanns bara nio i burken de hittade. Om det var någonstans så borde det ha varit i grottan. Men det var det inte. Så var kunde det vara? Vad var det vi hade gjort för fel?
En tidig vårmorgon ringde telefonen och Tobias svarade.
”Polischef Tobias Karlsson på polisstationen i Jönköping.”
”Aha. Okej. Kan du förklara hur han ser ut? Aha. Aha. Halvlångt blont hår och mustasch? Okej. Har du något telefonnummer? Okej. 0-7-5-8-3-3-4-1-1-1. Tack. Simon Bobo sa du? Okej, tack för att du ringde.”
”Anna! Vi har en ny misstänkt.”
DEL 3
”Mördade du Sven Ohlsson och Norman Gren? Gjorde du det? SVARA MIG!”
”Wow. Ni är verkligen smarta. Jag är imponerad.”
